Jag mår så bra. Jag är glad. Har världens bästa lilla tjej och vänner och familj. Jättemysig tjejkväll igår. Camilla och jag vann i TP... hur nu det gick till? Hmm... Så glad för att Ni var här, Jennie, Martina, Jenny, Anna. Så glad att jag har er. Så glad att jag har vänner som vill komma hit, även om man inte bor sådär överdrivet centralt!? =) Ni förstår att det är lika långt från A till B som B till A. Ni är guld värda!!! Jag kan nog nästan påstå att jag känner mig lycklig!! Wow, var det såhär det kunde kännas?? Det går inte att beskriva!!

Alla tycker väl självklart att sina egna barn är sötast... men i alla fall! =)

Blä, ingen bra dag. Jag gillar snö men inte när det snöar! Inte gjort mycket idag. Skulle handla men så blev det inte. Skulle laga mat till Alicia men så blev det inte. Skulle tvätta men så blev det inte (inget tvättmedel). Skulle hälsa på Fredrik men så blev det inte. Skulle ha tränat men så blev det inte. Så nu har jag lagt ner... Har betalat räkningarna iaf... kanske var där någonstans lusten till det mesta försvann. Funderar på att sätta upp en skylt med "Loppis" och så får alla komma hit och ta vad dom vill ha och lägga pengarna i en burk på utvägen. Smart va?!

Tågresan gick jättebra. Jag har världens snällaste tjej. Efter lite tjo och tjim och en hoppande Alicia i knäet så åt hon lite välling och somnade sedan. Jag kunde t.o.m. sitta och läsa i lugn och ro!?

I morgon blir det promenad och fredagsmys på Chocolate, jag längtar redan. =) Sedan blir det fest för min del och plutt får stanna hemma med moster och familj. Sov gott allihopa!

Snart har jag bockat av det mesta från min lista. Vissa saker har jag fått stryka... Bestämde mig för att åka tåg till syster och man blir rätt begränsad av att packa i ryggsäck, men det blir det smidigaste. Jag vill ha händerna fria för att hålla koll på allt annat, typ Alicia, vagn och bilstol... Men det ska nog gå bra!! Den här gången kom jag t.o.m. ihåg att boka Alicia när jag köpte biljett. =)

Säger som pappa; Det var bättre förr! Jag saknar Lövgren, Olsson, Lindgren, Wislander, Pettersson, Svensson mfl...

Alicia och jag var lite smått uttråkade i morse. Blev en tur till Norrköping för att hälsa på Emma och Alma. Liten runda på stan med lunch för alla 4. Det gick ju jättebra! Alicia tyckte tyvärr att Almas napp var mkt finare... eller hur?! Med tanke på att dom hade likadana... busfrö. Hon gav sig inte...

På eftermiddagen var Fredrik här en kortis. Vet ni?! Det är faktiskt härligt att sakna, den där saknaden som känns på rätt sätt. =)

På söndag blir jag hela 26. Fast egentligen... det känns inte så jobbigt. Det är ju ändå massor med år kvar till 30 i alla fall. Haha. Högst på min önskelista är kläder. Blir visst så att det är Alicia som får i första hand. Vet ni förresten hur skönt det är med en bil som fungerar?! Med nytt batteri så är den hur snäll som helst och dessutom inte till salu längre!

Alicias kanin... Ja, hon älskar verkligen sin kanin. Den får snällt följa med i bil och vagn om så behövs. Jag tycker att den är lite stor och osmidig. Så... jag skaffade, i princip, en likadan fast lite mindre och vitare kanin. Hon tog den, smakade på den, grimaserade, tog upp den för att sedan kasta iväg den... Visade henne sedan den riktiga kaninen och då var allt som vanligt igen. "Anfall" och så in i munnen... Jag har placerat den nya kaninen i sängen. Behöver jag säga att hon inte ens tittar åt den. Borde väl förstått att det bara finns EN kanin. Eller?!

Oj vad det händer saker med min lilla tjej. Väldigt sällskapssjuk för tillfället, men vem är inte det?! Idag blev det en snabbvisit hos frissan och jag kom ut med ett hål till i örat. Kände att jag behövde ett till! =) Träningen är igång och jag känner mig stolt att jag äntligen tog tag i det. Sist blev det 5,6 km på löpbandet. Öka öka öka... Har ni provat hur bra det ekar i ett trapphus?! Kan meddela att Alicia med glädje också upptäckt detta... Grannarna kanske inte är lika fascinerade.

Funderande fram och tillbaka, men men. =) Jag har träffat någon. Någon som får mig att känna mig väldigt speciell. Någon som väckt något inom mig, någon som gör att jag mår väldigt väldigt bra. Tack för att Du finns! Som jag alltidt sagt, min blogg, mina tankar, mina åsikter och jag har saknat den... =)

I lördags tittade första lilla hörnet på tanden upp. Så gnällig som hon har varit så är jag inte förvånad. Måste ju göra ont... Stackars! Så 7 månader och 5 dagar tog det. Nu är det tandborstning morgon och kväll för vår del. Alicia tycker det är helt okej. Söta lilla snälla tjej, det är vad hon är!

Funderat en del inatt och innan jag orkar ta tag i hur man lösenordsskyddar vissa inlägg så blir det bara min dagbok än så länge.

Det blev hela 4,2 km på löpbandet och så lite styrka på det. Wiee!! Nästa gång ökar vi igen. Jag är så beslutsam just nu och det är en skön känsla. Nu blir det duschen innan plutt kommer hem, lugnast så.

Valet och kvalet om att publicera fler bilder... funderar lite till. =) Så är det. Dags att försöka sova lite. Ska bara ordna mig en sängplats. Skrutt ligger tvärs över i min säng för tillfället... Hmm. "Dom" säger att jag tar plats när jag sover men Alicia slår nog mig i det. Haha.

Just det! Vet ni! Jag har varit och tränat idag. Wieee. Nu är jag igång... måste måste kunna tänka mig en bikini till sommaren... =)

Så söta dom är och så otroligt snäll Joar är mot Alicia. Det har han alltid varit. Gungat henne i babystittern när hon varit ledsen, hämtat nappar, gett henne leksaker, klappat på henne, motat bort Tova och idag gav han henne sin snuttefilt med kaninen. Goa goa lilla kille!! Men Jennie, allt är väl redan klart både praktiskt och ekonomiskt?! =)

I lördags var jag och Alicia på Wilmas dop. Mysigt! Alicia tyckte att det blev lite långtråkigt på slutet, men annars gick allt bra.

Ja, det är nog lite där jag befinner mig för tillfället. Bloggen = min ventil. Där jag har satt ord på allt som varit och allt som är. Vart är jag nu? Vilken resa... Det blir tomt i bloggen när jag börjar fundera, när jag liksom hamnar i en ny fas. Nu är en ny fas, nu är ett nytt år med nya tag och med nya möten och vänner.

2009 var nog inte riktigt ”mitt” år… Ett år bitvis i totalt kaos. Otrohet, lögner, skilsmässa, svek, ensam gravid, förlossning men också ett år fyllt av FAMILJ och VÄNNER. Helt otroligt att Ni faktiskt fick mig på fötter igen. Jag är inte ute på andra sidan än, men jag ser ljuset, jag ser öppningen och jag kan faktiskt se åt sidorna och kan se möjligheterna. DET känns helt otroligt. Jag kan också se tillbaka och vissa saker minns jag inte… medan andra tyvärr sitter som berget.

Så fint det är ute. Älskar den här årstiden när det är såhär fint. Mys!

Har äntligen lagt in och sorterad lite bilder, så nu livas bloggen upp lite igen!

Hmm. Jag känner mig så sjukt otillräcklig åt alla håll och på alla sätt och vis. Känns som jag slits sönder och ändå är inte alla nöjda... vet att det är mina känsliga känselspröt som är utfällda alldeles för långt, egentligen. MEN jag kan inte hjälpa det. Efter en bra film och lite prat så kom tårarna, fortfarande så gör dom det ibland. Glad att Camilla faktiskt satt bredvid den här gången och inte i en telefonlur i en datasal.... =)

Lina: Men man lever bara en gång...
Camilla: Ja, då får man se till att göra det bästa av skiten!
Lina: Livet är f*n inte lätt att leva...

Dags att sova lite kanske. Får se om pizzan från 2008 vill stanna kvar i magen. Smart Lina... smart!