Söta Bamsekläder!!
Precis klickat hem dessa till tjejen. Ärligt, jag kunde bara inte låta bli dom.
Ledsen... riktigt ledsen...
Till alla er som tycker att jag är patetisk, korkad och gör bort mig och allt vad det nu var...
Läs inte då!!!!!!!!!!
Det är min blogg med mina tankar mina åsikter min frustration mina känslor som representerar min vardag med mina problem som jag brottas med och det är från MITT håll. Jag har sagt det förut... (Och det blev ingen korrekt svenska och det struntar jag i.) Saker och ting kan se väldigt olika ut beroende på vem man frågar. SÅ DET HÄR ÄR MIN BLOGG. Jag vägrar att försköna någonting.
Idag blev det dipp. En rejäl sådan. Jag borde ha lärt mig, så jag blev faktiskt mest besviken på mig själv den här gången. Måste bli bättre på att få saker och ting skriftligt. Men också så ledsen för att det har varit bra nu när Alicia varit sjuk. Ärligt skrivet utan den minsta ironi. Ledsen för att jag trodde ngt annat. Hoppet är ju det sista som överger.
Tack snälla Jennie för att du kom över! Fredrik; Dina ord fick mig att tänka!! <3 Nu har jag tittat på Alicia och jag har bestämt mig. JAG ORKAR, jag gör allt för dig mitt lilla hjärta!!
Gucci jag saknar dig!
Vi låg och kollade på Fuskbyggarna igår. Familjen hade kaniner som man fick se en snabb glimt av. En liten sötnos påminde sååå om Gucci. Åhh... vad jag saknar att få gosa med henne. Att ligga på golvet sådär nos mot nos. Världens bästa kanin!!!
ICA-besöket avklarat!
Jahopp... vad ska man nu hitta på. Städa lite till kanske?! Fast... vet inte om det är så uppskattat. *ler* Men om jag gör det så blir det ju iaf av och på mitt sätt... hm... =) Promenad blir det. Trivs i dom här omgivningarna. Jag ska bara försöka hitta en slinga så att jag kan gå runt. Gillar inte att vända och gå tillbaks samma väg. Hittills har det bara slutat med att jag hamnat på div. bondgårdar eller så hamnar man på stora vägen mot Arkösund. Där dom för övrigt kör värre än värst... Får se var vi hamnar idag, hoppas på att hitta fler asfaltsvägar, det blir så geggigt annars. Vilka problem jag har, ojoj...
God morgon!!
Ännu en natt har passerat och liksom alla andra nätter sista tiden har vi varit vakna ett antal gånger. Men inatt tappade jag räkningen, vet ärligt inte. Känns som att stoppa in nappen proceduren liksom sker i sömnen. =) Dagens stora händelse blir nog en tur bort till ICA för att köpa ägg. Wiee... är ganska uttråkad för tillfället.
Blir inte klok på det här...
Alicia har blivit alldeles prickig... Har hon också haft scharlakansfeber då eller? Skrutt är fortfarande precis lika gnällig men ingen direkt feber. Alltid något... Hon har dessutom haft en riktig sovar-dag. Känns som hon sovit mer än vad hon gjorde som liten plutt. Jag känner mig heeeelt slut. Zzzzoova....
Första dagen utan alvedon!
Ahhh.... äntligen är min plutt "tillbaka" igen. Nu på morgonen har vi ätit frukost utan gråt?! Vi har lekt, busat och Alicia har börjat "prata" igen. (Efter en vecka med napp i munnen så går det ju inte att säga så mycket...) Efter att jag hämtat Alicia i lördags fick jag nog... Hon kräktes ner hela sig, bilstolen, bilen, mig... Jag behöver nog inte beskriva den situationen mycket mer. Efteråt var hon liksom "borta", helt tom i blicken. Där fick jag nog!!!! Nu skulle jag bara veta vad som var fel med min älskling. Jag tänkte inte lyssna på mer råd om alvedon-höra av sig om det blev värre-snack. Så i lördags kväll var vi och träffade en läkare. (Mitt i läkarbesöket ringer Emma och säger att Alma har scharlakansfeber... Alicia hade ju hunnit smitta stackars Alma.) Halsprov tas på mig och Alicia, vilket visar att Alicia har streptokocker i halsen, halsfluss. Inte så lustigt att min älskling vägrat mat... Nu har vi påbörjat penicillinkuren och jag känner mig så lättad. Att få veta vad som varit fel.
Fredagsmys ensam.
Hmm, Alicias feber kom tillbaka. Varför? Jag som trodde att det hade vänt. En vecka har det hållit på. Vi har varit hemma och jag börjar känna mig smått sällskapsjuk. Min lilla gnällfis kräver ALLT just nu. Jag har i alla fall borstat tänderna idag. Det ni! T.o.m. grannen under mig frågade lite försiktigt hur det var med oss, om Alicia var sjuk? Jo... minst sagt. Hon berättade att hon hade undrat om hon kunde hjälpa till med något... Det här är så olikt Alicia så det finns inte, när t.o.m. grannarna reagerar. Stackars liten. Ringde till sjukan idag igen. Fick till svar att ge henne mer Alvedon och ringa om det blev värre... (Kanske var just därför jag ringde idag igen. Eller? Inte ringde jag för att meddela att hon blivit bättre sedan i måndags...) Orka. Mamma och pappa var här och lämnade lite gott och blandat så vi överlevde den här kvällen också.
Det blev en kort och långsam promenad idag med. Jag orkar ju heller ingenting, men skönt att komma ut. I vagnen är hon inte missnöjd i alla fall.
Nu är det sängen, alldeles för sent egentligen. Men när jag inte hinner göra något dagtid så är det så mycket som jag vill hinna ta igen. Att bara få andas. I morgon är en ny dag!!
Alicia 9 månader!!!
Tjoho. Min lilla tjej. Alicia fick för sig att sova förmiddag på mage idag. Det spelade ingen roll hur många gånger jag vände på henne. Vips, så låg hon där igen. Hon mår i alla fall mycket bättre nu. Febern är näst intill borta men så snorig och hennes gnäll ska vi inte prata om... Vi har haft en lugn dag, min feber säger att det är skönast så... Man orkar ju ingenting. Behöver inte nämna att vi bor i ett kaos för tillfället. Det blir nog bra det med, någon gång. Men måste säga att det här har varit en pärs. Tänkte ge en medalj till mig själv om jag överlever hela veckan, typ. =)
Den där busiga blicken börjar komma tillbaka...
Ett år har gått... inlägg nr. 500!!
Det är ett år sedan som bloggandet verkligen tog fart. Ett år sedan som bloggen blev min ventil och ett sätt att få ur sig tankar och känslor. Ett sätt att hitta stöd och ork. Ett år... det känns så långt borta men samtidigt så nära. Jättelustigt. Finns det några som varit med hela det här året? =) Om man jämför, hur jag mådde då och hur jag mår nu. Ojoj. Ett bevis på att tiden läker sår, samtidigt som jag ser fram mot ännu ett år! Då måste jag ju må ännu bättre? Eller hur?! För vissa saker gör fortfarande ont, förbaskat ont.
Sovmorgon?!
En intressant diskussion. Vem har mest rätt till det? Vems "jobb" är viktigast? Vem behöver det mest? Hur mäter man det? Kan man räkna med att överhuvudtaget ens ha det när man valt att skaffa barn? Blir så trött på vissa uttryck ibland och i vissa lägen kanske det är bättre att skratta än att gråta. Jag har inte sovit en hel natt sedan dec 2008, typ. Det kanske ska vara mitt argument?! Näe... jag lägger ner. Har man barn så har man barn. Jag vet! =)
Liten tjej har delat med sig...
Jodå, ganska väntat att jag också skulle bli sjuk. Orka. Men ingen idé att känna efter. Alicia vaknade med 39 grader och kokvarm och hur ledsen som helst. Det gör ont i mammahjärtat... Hon brukar ju alltid vakna glad med bus i blick. Alvedon och välling så somnade vi om igen. Så fort hon får se att jag håller i ett papper sätter hon upp händerna för ansiktet. Skrutt är hos sin pappa nu och jag ska, faktiskt, göra ingenting!!!
Min pigga, glada och friska tjej (utan hack i pannan)!
Förhoppningsvis är hon snart tillbaka igen...
Byns mest kräsna änder!
Änderna är precis lika kräsna som när jag var liten. Fick en brödpåse av en förbipasserande farbror att mata dom med. Tror ni dom ville ha?! Nepp. Då kan dom i alla fall inte vara på gränsen till svält. =) Många är dom. Försökte räkna, men det gick inget vidare.
Läkarbesök för tjejens del!
Pratade med sjukvårdsrådgivningen i morse och med tanke på feber och hur rosslig hon är var rekomendationen att någon skulle titta på henne. Vi fick tid till 10.15 och var klara strax innan 12... orka vänta liksom. Alicia var hur duktig som helst. Blev bara ledsen och skrek när doktorn skulle lyssna på henne. Undrar hur mkt han hörde egentligen?! Efter blodprovet (så snäll tjej) blev det väntan, men det är något virus så bara att härda ut. Ja ja nu har vi varit där iaf. Min lilla spaghetti somnade på mage på mig i soffan... Hon som ALDRIG vill gosa liksom. Stackars... väckte henne sedan för lite alvedon och välling. Efter några omstoppningar så sover hon... nappen flyger ju ut när hon hostar... Jag borde göra henne sällskap, tror allt att en viss liten tjej har smittat mig.
Alicia är sjuk...
Det blev ingen fotografering. Min lilla tjej är sjuk. Snorig, hostig, rosslig och hög feber. Stackars liten. Sover jättedåligt och äter som en liten mus... Vatten, fruktpuré och välling funkar bäst. Det får vara så nu. Nu ska jag sova, ända tills hon vaknar om och om igen. Lilla gumman, såhär sjuk har hon aldrig varit. Dessutom har hon ramlat in i en kista idag. Ett hack i pannan och jag känner mig hemsk som inte kunde förutspå det hela och att jag inte klarat av att "skydda" henne... Ingen bra dag.
Fredagsmys!
Alicia har somnat igen. Vet inte vad hon har fått för sig, men dom sista nätterna har hon vaknat hur pigg som helst sådär vid 4-tiden. Tjoho... Efter ngn timme så somnar hon om. Gha... Ska passa på att plocka lite nu när hon sover. Måla naglarna också. Sedan blir det nog att fredagshandla lite. Längtar så tills ikväll. Mys. Saknar Dig!
En bättre dag än igår!
Har lugnat ner mig och ventilerat det hela med Emma igen, tack för att du orkat lyssna. Har nog kommit fram till att det som jag blev mest ledsen och besviken över var att Alicia introducerats för sötsaker bakom min rygg. Det var nog det som tog mest, eftersom jag verkligen är av en helt annan åsikt. En frustration att inte kunna veta och styra vad hon får i sig. Tyvärr. Tack för kommentarerna!!
Alma och Emma har varit här idag. Mysigt. En sådan där slappdag i mysarkläder, osminkade och totalt ostylade. Det blir gärna så efter babysimmet. Idag tränade vi dyk utan att hålla i bebisarna. Det blir undervattensfotografering på söndag. Spännande. Pappa/morfar har lovat att följa med, trots Vasaloppet.
Nu ikväll har Alicia och jag myst och skrutt har så snällt hjälpt mig med tvätten. Väntar på dom sista maskinerna nu. Varför ska berget med tvätt alltid bli så stort? Vill ha en egen tvättmaskin NU. Vet att det lite halvt är på gång... hoppas att allt kommer fungera. =) Hoppas hoppas.
Såhär går det om man kommer för nära med kameran...
Alicia hittade sin filt och började leka titt-ut med mig...
Så arg så jag tjuter!
Fick reda på att min lilla bebis på 8 månader äter Tom & Jerry kex... Var det något som jag åtminstone trodde vi var överens om så var det just detta. Jag ser verkligen ingen som helst anledning och jag menar verjkligen INGEN anledning att introducera dessa kex för en 8 månaders bebis som precis håller på att få sina första tänder. En bebis som precis håller på att upptäcka en mängd olika mat och frukt och grönsaker. En bebis som absolut inte efterfrågar dessa vidriga kex. En bebis som nöjer sig alldeles utmärkt med sina majskrokar. Så besviken... trodde vi hade en överenskommelse. Jag skiter i att det kanske inte är en så stor mängd socker hon får i sig och ja hon kommer att slussas in i det som alla andra, det är jag övertygad om MEN det är vi föräldrar som väljer när och jag kan då tycka att det finns bra många andra saker som Alicia behöver intruduceras för. En Alicia som har krånglat lite till och från vid maten ett tag. En Alicia som jag håller på att försöka lära äta ris... Jag fixar och styr med all hennes mat för att göra det så bra som möjligt för henne. Det rimmar så illa för mig att då samtidigt erbjuda henne sötsaker... Lära henne äta kex istället. Snacka om att jag då jobbar i motvind. Kalla mig patetisk/hysterisk eller vad ni vill men jag är arg. Riktigt arg. Och jag skiter fullständigt i argumentet att det är så lite... nur har ju hon lärt sig detta, nu har hon ju fått smak på det. Ahh... ge mig ett bra argument varför hon ska äta dessa kex?! Ett! För jag kan f*n inte se ngt. Och som sagt det är inte världskatastrof att hon fått i sig det, det är inte det det handlar om. Men vad är nästa steg? Saft i nappflaska? Lite cola kanske... Eller smula sönder lite frosties flingor över gröten i morgon bitti? "Hon fick bara så lite.... "Gha.... Ja, jag kanske överdrev det sista men jag tycker inte att det är vettigt att ge en 8 månaders bebsis tom och jerry kex sedan får ni tycka vad ni vill om mig. Jag skiter i det. Punkt!
Men det här är väl tyvärr den äckliga början på vad man får göra för mamma och vad man får göra för pappa. F*n säger jag bara.
Gissa vem som blötte ner HELA badrummet?
Plask plask plask plask...
