Vaknade tidigt (03.50) av Alicias små gulliga ljud. Kände mig förfälig, ont, feber, huvudvärk... Gick upp och tog värktabletter och matade skrutt. En glad och pigg skrutt som absolut inte ville somna om. Så hemskt att ligga där ensam och känna "hjälp hur ska jag klara den här dagen". Nästan en känsla av panik. Insåg att jag behövde hjälp. För att jag ska be om hjälp behöver saker och ting gå ganska långt. Jag skäms nästan för att göra det. Men det som känns bra är ändå att dom i min närhet vet att när jag väl gör det så behöver jag verkligen hjälp. Mamma och pappa ordnade så att jag hade mat för dagen och Alicias pappa kom och hämtade henne. Efter lunch hade jag tid för mig själv... låg bara i soffan och halvsov. Tog en dusch för att känna mig lite fräschare. Något mer var inte att tänka på. Så idag har det inte hänt särskilt mycket här hemma. 

Nu känns det i alla fall skapligt, fortfarande lite matt. Så efterlängtad sovmorgon i morgon!!!